Allt och ingenting.

2017-05-29
16:49:36

ibland vill jag sova bort halva dagen och då inser jag att det inte vore så dumt med helg just nu.

Jobbig start på veckan, kliva upp vid 04 var verkligen ingen hitt och väl på jobbet trodde jag att jag skulle gäspa käkarna ur led. Saken blev inte bättre av att det såg ut som en svinstia i diverse klassrum samt toaletter. Tjoho, fyfan. Nåväl, gick ju bra ändå och efter många om och men så fick jag till slut byta om och åka hem. Treo var överlycklig när jag kom hem och skällde nästan ut mig lite för att jag inte kommit hem tidigare. Söthunden vår, han är ju så fin. A kom också och mötte mig vid dörren, så kände mig riktigt välkomnad hem kan jag då säga. 
Nu ska jag ta det lite lugnt ett tag innan det är dags att bege sig ut till den stora på fyra ben. Ska rida lite bettlöst idag hade jag tänkt för det var ett tag sen sist. Senaste gångerna har hon gått hur bra som helst, även om man fått bråka lite grann med henne om vilken gångart det ska vara. Tur att hon inte är en sån som sticker eller något iallafall, utan hon tjuvgalopperar i sakta mak när man ska trava i värsta fall. 
Men men.. Helg är något jag vill ha helst imorgon och det känns nästan plågsamt att tänka på att det är fyra dagar kvar. Jag är så jäkla trött och vill sova, men lägger jag mig ner nu så lär jag sova bort hela kvällen,haha.  En bra grej med denna helg är att jag är ledig både måndag och tisdag vilket gör att jag får långhelg igen. Alltså jag klagar då inte, ska bli så ruskigt skönt. Sen jobbar jag bara onsdag-fredag nästa vecka och sen hela veckan därpå och så är det slut sen. Vad jag då ska hitta på är en annan femma, men lite välförtjänt sommarledigt ska jag då ha oavsett. Tanken på det är ovan och konstig, men ändå ganska lättande. Jag ser fram emot att prova något nytt men ändå så vill jag ha kvar det gamla och trygga. Nåväl, man ska våga prova på nya grejer så jag hoppas att möjligheterna dyker upp nu till hösten. 
2017-05-23
21:33:56

För att se vad som är vår grej liksom.

Äntligen har det börjat torka upp i ridhagen så underlaget är mer ok och man slipper slaffsa runt och riskera att skorna fastnar i leran. Så för omväxlingens skull körde vi på lite småskutt ikväll bara för att, sådär på skoj liksom. Loppan hoppade hur fint som helst när vi gjorde ett "räcke", var över hindret med god marginal och verkade tycka det var roligt att få skutta lite. Så småningom hade jag tänkt att prova hoppa med henne, men det får bli någon dag längre fram när jag känner mig redo. Fast egentligen är jag väl redo nu, bara det att jag ska vänja mig vid tanken på att flyga över ett hinder igen. Jag vet att Loppan inte gör något dumt och ställer alltid upp för en och gör sitt bästa, vilket är en enorm trygghet. Sen har vi hittills gjort en massa saker tillsammans och det har stärkt mig något så otroligt. Så, om inte så länge kanske jag skuttar med henne över ett hinder eller två.
Jag menar, jag har vågat mig på att rida barbacka, bettlöst och med ett indianhackamore som är ihopknåpat på eget vis. Något som jag för bara ett år sen skulle totalt vägrat och nu bara "äh, men vi provar". För som sagt så ser vi vad som är vår grej. 
Treo var för övrigt så söt tidigare när vi var i köket. Han satt där och funderade vad tusan jag höll på med när jag sprätte runt i mina nya tränignsbyxor som kom idag. Lyckades vinna dom lite snyggt på tradera för en billig peng. Nu ska jag ta mig en kvällsrunda med honom och A innan jag hoppar ner i sängen för att sova. Imorgon är sista jobbdagen för denna vecka sen har jag "lång"ledigt. Gissa om jag jublar! 
 
 
 
 
2017-05-16
21:15:52

Glädjerus

Jag hade kunnat rida i timmar idag, för Loppan gick som en klocka. Vi fick till så fina fattningar både från skritt till trav och från skritt till galopp! Alltså gudarns, det var så kul. Sen att solen låg på och sälskapet var bra gjorde inte saken sämre. Vi kämpade och arbetade tillsammans och det gav så bra resultat. Kändes verkligen så otroligt roligt sen när jag satt av och Loppan fick massa beröm för sin insats. Såna här gånger förstår jag verkligen varför jag var eviga dag åker ut till stallet i alla väder och hälsotillstånd för att ta hand om den där hästen. Det ger sån glädje och energikick så det räcker och blir över. Nu ska jag sakta men säkert börja introducera Treo i att vara med när jag rider, dock med någon som håller honom kopplad under tiden, så han också kan få vara med mera. Han fick följa med i söndags och det gick hur bra som helst, han är inte alls lika skällig som tidigare och är mer tillfreds. Känns ju också så himla roligt. Mina två favoriter på fyra ben.